|
nu kommer det komma ett sjukt långt inlägg gissar jag på. ni som läser, läser ni andra skiter i det.
mina problem, så lägg dig inte i om du vill hjälpa mig, tack!
vad är kärlek? när vet man att den här just i din kropp? att det är rätt? är det kärlek med rätt person?
just nu har jag kommit in i en period då jag är osäker på mig själv och alla runt om mig. och när jag kommer in i det så har jag lätt för att såra andra.
just nu är det jätte mycket kaos då jag har gått och träffat en underbar kille. har trivts riktigt bra med honom och vi har mycket gemensamt och vi skrattar alltid. vi har träffats under ungefär 6 månader och det har väl kännts okej under alla månader. nu när det har blivit mera seriöst har jag börjat tveka. är detta verkligen till 100% rätt? klarar jag verkligen av ett sådant förhållande? klarar jag ens av ett förhållande?
jag är inte direkt en förhållande tjej, håller mig singel och träffar trevliga killar på vägen. får mig några kärleksdunstar men dom lämnar mig snabbt igen. eftersom jag har hållt på såhär till mesta dels av mitt liv är jag inte så beroende av ett förhållande. jag hade velat ha ett förhållade med hade hellre stannat singel. tror jag. jag vet inte riktigt egentligen. hur kommer detta sig?
under hela livet har hag jag suttit och varit ledsen över att ingen kille vill ha ett förhållade och nu när jag får chansen så vill jag inte?!
vill jag ha en annan? för jag har alternativ, som kan göra mig intresserade.
med denna killen har jag bett om en paus i några dagar så jag kan få tänka efter mitt val. vill verkligen inte spela att jag gillar någon för det mår jag bara själv dåligt av. och det sårar bara den andra sjukt mycket mera.
men jag har inte en jävla aning om hur jag vill ha det.
ska ja satsa på ett förhållande där jag är osäker på om det är rätt eller ej? eller ska jag ta någon helt annan som jag vet med är intresserad och jag litar på?
(jätte tacksam för svar)!!
egentligen är det löjligt, 16 år och har världens kärleksproblem vilken kille jag ska välja. om jag vill vara i ett förhållade eller singel och "fri".
vad vill jag? av mina vänner får jag olika svar. ta honom, jag tycker du ska ta honom, nej men ta ingen av dom!
förvirrad.
ung och dum. inget lär väl hålla för evigt egentligen.
älskar det citatet "varför slösa bort sin ungdom till en när man kan ha flera stycken".
lever lite på det just nu. vill kunna ha flera men vill även kunna känna stor kärlek till en annan.
och eftersom jag och den här killen har kommit väldigt djupt i vå relation så känns det bara så sjukt "fittigt" att göra detta.
eller är det ens att jag vill vara singel just nu, har jag kanske valt fel kille att ha ett förhållande med? kanske ändrar det sig när man har ett förhållade? käsnlorna kanske blir starkare då, eller tröttnar man bar mera? är det med rätt? kanske jag bara inbillar mig sjäkv just nu att jag bara vill vara singel? eftersom jag tjatat en del om förhållande tycker jag själv att det är sjukt konstigt att jag känner såhär just nu.
jag vill ge det en chans, eller nej jag vill ha någon annan, nej men jag ska ge honom en chans? exakt så här svajar det runder i skallen. ändrar mig från sekund till sekund.
har aldrig kännt såhär innan, så det är en helt ny känsla att vela såhär mycket..
jag är jätte tacksam om det är någon som vill lägga in en kommentar om hur du hade gjort i detta läget. eller vilken väg du tycker jag ska välja. om du tycker jag är dum i huvudet som vill vara singel, eller du kanske inte tycker jag ska slösa bort min ungdom till en speciell kille?
behöver verkligen hjälp.
allt är verkligen kluvet i mitten. inget av valet har lite mer försprång än det andra. exakt lika.
så snälla, help me!
nu ska jag mysa med familjen.
hörs imorgon.
kram linn

|